Karlsängsloppet 09
Jaha, då har dagen vi inte ville komma kommit..
Idag var det karlsängsloppet..
Det innebär att man springer 5,3 km i terräng och asfallt för dom som inte vet haha.
Som ni kanske vet har jag ju haft ont i höften i tre veckor nu? Och idag trodde jag det skulle gått över så jag iaf kunde springa, men nej. Jag fick känning av det i första backen, till och med i första stegen.. Men en tävlingsmänniska som jag är så kämpade jag mig vidare, hela loppet. Fast hela tiden hade jag den där tanken:
"Varför gör jag det här? Jag har ju as ont.. aja skit samma jag MÅSTE klara de."
Jag stannade till några gånger men sen när jag såg att det kom folk bakom mig började jag springa. Lärarna som stod och visade mig vägen sa hela tiden att jag var 5a, då kollade jag bak och såg 5-6st bakom mig och tänkte:
"Nej fyfan jag ska iaf bli topp 10!"
Och så blev det.. Jag släppte förbi en och så blev jag 6a. Tiden vet jag inte än. När jag kom in i mål var jag så illamående och spyfärdig så det var inte sant. Jag höll på att spy flera gånger men som tur var gick det över. När jag stannade till kände jag hur höften riktigt bulltade, jag kunde inte stå kvar så jag lade mig ner i gräset. Jag hade otrolig hosta och för varenda hostning gjorde det bara ondare i höften.
Så, just nu haltar jag! perfekt! (y)
Nöjd med loppet? Nej.
Nöjd med att jag slutförde? Ja.
Orkade ni läsa hela texten? Nej?..
